onsdag 25 januari 2012

Från ordning till kaos? Att få hålla på när man vill – rättighet eller dumhet?

Dessa frågor kanske man kan ställa om vår verksamhet. Men vad glad och sporrad man blir när det arbetssätt man tror på  visar sig gynna barns utveckling och lärande. Vårt sätt att låta barnen ha tillgång till alla lärmiljöer och allt material under hela dagen och när de känner lust och nyfikenhet för det, har gjort att de utvecklat nya sätt att använda material och också dragit slutsatser om hur man använder det på bästa sätt. Man kan förklara vårt arbetssätt med att vi formulerar mål med våra miljöer. Vi försöker utforma miljöer som utmanar de förmågor vi/läroplanen vill att barnen ska utveckla. Om vi märker att det inte blir några kreativa processer i miljöerna är det vi som misslyckats och inte barnen. Det är lätt att tycka att barnen är okoncentrerade och inte kan leka på det sätt vi vill, men vad har då vi professionella pedagoger gjort för att de ska lyckas, bli nyfikna, intresserade, utmanade? Vad ser barnen när de kommer in i rummet/miljön? Vad är tillgängligt och varför? Vad får barnen göra och varför? Har vi funnits där och visat på hur man kan göra? Ställer miljön och materialet några frågor till barnen att försöka hitta svar på? Om barnen har önskemål - vad svarar vi – ja eller nej och varför? Svaren på dessa frågor beror på hur vi ser på barns lärande, deras förmågor och deras inflytande över sin vardag. Dessa frågor anser vi är viktiga för att synliggöra det som inte alltid syns bl.a. förhållningssätt, tid, organisation och regler.
Fram för mer pedagogiska diskussioner i förskolan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar